Så kan Halvhögt knota användas i en mening
- - Jaså, ni har kallat hit Jan Öster också, sade han halvhögt till nämndeman Nils Elofsson.
- Han mumlade något halvhögt, som var omöjligt att uppfatta, och drog mig intill sig.
- Ibland talade hon halvhögt för sig själv eller gnolade sakta.
- Då steg oron och ångesten åter i hans sinne, och han talade halvhögt och vred sina händer :
- Slutligen yttrade han halvhögt : diamanter ?
- ropade han halvhögt och stirrade upp mot taklisten - hatar mig ?
- Omigen läste han halvhögt som gammalt folk brukar :
- När han såg dem bägge vid sin sida, sade han halvhögt till Nickolson :
- Men Agaton fortsatte att berätta, halvhögt för sig själv, ur sitt eget förråd av historier, och det var ganska ansenligt.
- Med ett dovt och halvhögt : " ha !
- sade Grothusen halvhögt till konungen.
- - Det är tre hustrur utom barnmorska där inne hos Kattrina, sa han halvhögt.
- Hon gnolade halvhögt melodien med huvudet på sned.
- Det var Alexander, som halvhögt förtrodde sin vän denna grekiska anmärkning.
- Han gjorde det lugnt och stilla, utan att tveka och utan att knota.
- Det spratt i alla mina leder, som om jag velat dansa, och utan att tänka på det gnolade jag halvhögt på en stepmelodi.
- Man drack kaffe och man pratade halvhögt.
- Fåfängt är det att vi tvivla, att vi knota, att vi oroa oss.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
